Yta före innehåll?

februari 3, 2014 at 09:04 8 kommentarer

Jag har fram tills nu valt att här på bloggen inte kommentera Belinda Olssons ”Fittstim”-program på SVT, delvis eftersom så många andra redan gjort det med både glöd och finess, delvis eftersom jag egentligen inte har så starka åsikter om det.

I korthet, för den som ändå undrar vad jag tycker: inget särskilt djuplodande program, men det bör rimligen vara okej för Belinda att göra ett program om sin personliga syn på saken. Den eviga jakten på Uffe var smått irriterande. Reaktionerna på programserien det mest intressanta; både det oförsonliga hatet mot Pär Ström och känsligheten inför kritik mot feminismen som samtida företeelse.

Det är lite kring den sista punkten jag idag tänkte återanknyta. Att ställa frågan ”har feminismen gått för långt / överstyr?” är lite som att fråga ”är det globala vädret vackert idag?” – det är en fråga som har, och kommer att få, många olika svar. Jag kan förvisso förstå frustrationen hos de som menar att Olssons program var för ytligt, och att det blundade för viktigare sakfrågor än hendagis och Femen-aktivism. Det finns många som kallar sig feminister och som utför bra, politiskt sakarbete.

Å andra sidan undrar jag om inte en faktor bakom all irritation mot programmet är att det faktiskt träffade en del ömma punkter: det finns uppenbart misandriska grenar / aktörer, det finns de som hycklar när de från uppburna mediepositioner klagar över ”maktlöshet”, och det finns de som nyttjar feminism som ett medel för walk over. Om man kallar sig feminist tillhör man ”de goda”, och bör därmed ges tolkningsföreträde vad frågan än gäller.

För att koka ner det hela: ”feminism” har börjat bli en etikett på ”rätt” åsikter, oavsett vad dessa är; ett sätt att avfärda kritik(er). Jag tänkte illustrera detta med ett aktuellt meningsutbyte från Twitter. Det är lååångt, men jag tar med de viktigaste bitarna (och försöker ge en så rättvisande bild som möjligt av diskussionen).

Det hela började med att jag ställde en fråga som var genuint nyfiken, och inte avsedd som provokation:

Etiketter vs handlingar 1

Risman ansåg att detta lät som en post-patriarkal värld, och jag kontrade på att det snarare borde ses som en post-feministisk, eftersom han här och nu uppenbarligen ser etiketten som viktig.

Detta verkade irritera Risman, som antydde att jag genom min fråga förhöll mig accepterande gentemot eventuell lönediskriminering och sexuellt våld. Jag var tydligen ”en del av problemet”.

Etiketter vs handlingar 2

Här blev jag i ärlighetens namn lite härsken, och påpekade att ifall han på allvar menar att det är av större vikt att jag inte kallar mig feminist, än att jag försöker leva jämställt med min partner, är en aktiv och närvarande pappa, aktivt promotar kunniga kvinnliga kollegor och säger ifrån inför sexism, homofobi och rasism, är han antingen en posör eller har otur när han tänker. (Förlåt, det var onödigt!)

Diskussionen gick sedan i cirkel ett tag, när han först påpekade att feminism för honom är konkret handling och inte en etikett, men sedan framhärdade i att min fråga var irrelevant. Jag höll inte med, utan menade att det rimligen bör gå att vara trovärdig som hygglig människa även utan epitetet.

Reaktionen jag då fick var symtomatisk för det jag vill peka på med det här inlägget. Svaret var ”nej” – om man inte kallar sig feminist har man tydligen en aktiv skuld i att bibehålla förtryck:

Etiketter vs handlingar 4

Jag var här ärlig med att jag såg detta som skrämmande, eftersom det i min värld alltid är viktigare hur man faktiskt agerar än vad man väljer att kalla doktrinen för sitt agerande. Vidare har jag svårt att se hur vad man kallar sig hjälper till att problematisera någonting alls? Polismästare Göran Lindberg kallade sig feminist, men jag tvivlar på att Risman skulle se honom som en bättre fanbärare för jämställdheten än mig…

Etiketter vs handlingar 5

…men det hindrar inte Risman från att kalla mig korkad, eftersom jag inte köper att etiketten ”feminist” skulle vara nödvändig för att ses som en juste människa.

Det här är vad jag tänker: en rörelse med öppenhet för självkritik, och med faktiska, konkreta mål avseende samhällsförändring, skulle inte tycka att det var korkat att sätta agerande framför etiketter. Endast en rörelse där epitetet är ett självändamål, där den egna doktrinen ses som ”den goda sidan” vilket renderar diskussion och idéutbyte överflödigt, skulle bemöta mig som Risman gör.

Visst, han är bara en person, men med handen på hjärtat – är han den enda du vet som resonerar så? Själv har jag dessvärre stött på många, och det oroar mig. Vi kommer nämligen inte att få ett jämställt samhälle bara för att 100% kallar sig feminister, utan när alla respekterar andras unika värde, självbestämmanderätt och individualitet.

Följaktligen vore det nog hälsosamt om fler självutnämnda feminister fokuserade på sakfrågor än på grupptillhörighet, hur varmt ”intersektionalitet” än ligger dem om hjärtat. I så fall skulle man rimligen också bygga en rörelse som pallade lite interkritik av Fittstim-programmets kaliber…

Annonser

Entry filed under: Jämställdhet & Genus, Kultur & Media. Tags: , , , , .

Ursäkta röran, jag bygger om… Könsstympning är aldrig okej

8 kommentarer

  • 1. invaderace  |  februari 3, 2014 kl. 10:35

    Han är 17 år och vänsterpartist. Behöver du veta mer?

    • 2. certatio  |  februari 3, 2014 kl. 14:57

      Eeeh, ja…?

      Alltså, huvudpoängen med inlägget var ju just att ifrågasätta det där med att fästa vikt vid ytliga etiketter istället för innehåll. Följaktligen tänker jag inte döma någon på förhand baserat endast på deras ålder och partitillhörighet.

      Visst, jag skulle ljuga om jag påstod att jag inte kan ha en förväntan på vissa åsikter från vissa partier, men jag ämnar ändå låta folk yttra sig innan jag dömer ut deras (presumtiva) åsikter.

  • 3. enstillaundran  |  februari 3, 2014 kl. 12:39

    Detta är tyvärr inte bara ett beteende och åsikter unga och oerfarna personer för fram. Etiketten är viktigare än innehållet för väldigt många.

    Jag vänder mig också emot det godhets- åsikts- och jämställdhetsmonopol feminismen som rörelse (om än brokig sådan) utger sig för att ha (eller rättare sagt vissa företrädare för feminismen uttalar). De lämnar inget utrymme för konkurrerande rörelser som tex jämställdismen utan förlöjligar dem och menar att de inte är på riktigt.

    I min mening är det man gör viktigare än det man säger. Jag funderar fortfarande om det man tänker är mer eller mindre viktigt än det man säger.

  • 4. Anders/AV  |  februari 3, 2014 kl. 14:32

    Drar mig till minnes när någon kyrka stod på ICA och delade ut foldrar och ville prata. Jag ställde då frågan om det var viktigare att vara kristen än hur man agerat i livet för att komma till paradiset. Jag menar att om en god människa i en annan kultur är rökt för att han/hon inte är uppväxt i en kristen miljö, då är gud knappast god. En kvinna där körde ett mantra: Antingen gåd man Jesus väg eller djävulens väg. Något annat fanns inte. Etiketten är viktigare än budskapet för fanatisten som ser gruppen som sin trygghet.

    Ditt exempel visar tydligt hur feminismen som rörelse tagits över av ”religiösa” fanatiker. De går ljusets väg, sen sanna vägen till drömsamhället. De som kan tänka sig andra vägar och kanske lite andra mål är ondskan, fienden, kättare, förtryckare etc. En var tänkande individ borde dra öronen åt sig i det läget.

    • 5. certatio  |  februari 3, 2014 kl. 14:59

      Bra exempel, och en tydlig illustration med farorna att upphöja en ideologi (vilken som helst) till status av ”religion”, med medföljande begränsningar av hur man tolkar sin omvärld.

  • 6. Malte Skogsnäs  |  februari 3, 2014 kl. 22:02

    Den som sa det han var det.

    • 7. Maroo  |  februari 4, 2014 kl. 00:27

      Utvecka.

  • 8. Mia.  |  februari 4, 2014 kl. 06:41

    Jag uppfattar det som en viss förvirring i debatten kring definitioner sas.

    Om feminismen gått för långt tolkas som en fråga om ”jämställdheten gått för långt?”. Detta då man förväxlar feminism och jämställdhet, jag gjorde det själv länge. Numera inser jag att feminism bara eller iaf till övervägande del är kvinnors väg till jämställdhet ur kvinnlig synvinkel.

    Sen blir det förvirring kring feminism i singularis. En bättre fråga är om det finns feminismER som har gått för långt. Ja vissa feminismer går för långt och definitivt vissa feminister. Och detta är min ”behållning” från programmet Fittstim.

    Det finns inte EN feminism. Och ja det går att vara och verka för jämställdhet utan att kalla sig feminist, som feminist, maskulinist, jämställdist eller ”bara” som jämlikhetskämpe och humanist.


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 84,515

%d bloggare gillar detta: