10 snabba om nationalism

Jaha, så du är kritisk till nationalism. Är du en sådan där som inte tycker att man får vara stolt över Sverige?

Det får man absolut. Det finns mycket att känna stolthet över: den vackra naturen, de medborgerliga rättigheterna, ett gott internationellt rykte som företagare och diplomater, att man sett till det blygsamma innevånarantalet är en duktig idrottsnation, med mera. Dock är det alltför många som verkar göra misstaget att tro att eventuella styrkor beror på genetisk överlägsenhet. Den typen av nationalism, byggd på självförhärligande och arrogans, är direkt osmaklig.

Du menar alltså att alla folkslag är lika bra på allting. Hur kommer det sig då att vi har utvecklats längre i den här delen av världen än i de flesta andra?

Tja, vad sägs om en permanent eller långvarig frånvaro av krig, ockupation, naturkatastrofer så som torka och översvämningar, samt god tillgång till viktiga resurser så som odlingsbar mark, rent vatten, malm och skog?

Länder som har så goda förutsättningar som vi har brukar oftast lyckas väl med att skapa politisk stabilitet, utveckling och välstånd. Tror du mig inte? Ta då Finland som exempel. För hundra år sedan var landet fortfarande i stort sett ett bondesamhälle, ganska långt efter Sverige i utvecklingen efter att under flera hundra år lidit under svenska och ryska ockupationer. Nu, efter bara 65 år med obruten fred, har man i princip sprungit om Sverige avseende statsfinanser, skolväsende och internationellt renommé som företagare.

Du tror alltså inte alls att ras har med utvecklingsnivån att göra. Innebär det att du förnekar alla skillnader mellan raserna?

Nej, vissa skillnader är uppenbara. Jag säger som Eddie Murphy: black people really do have big lips, and white people really cannot dance…

Skämt åsido, visst finns det vissa biologiska skiljetecken. Sydostasiater har mjukare öronvax och mindre kroppsbehåring än kaukasier. Centralafrikaner har en högre andel röda muskelfibrer än kaukasier, vilket gör dem till bättre sprinters. Manliga kaukasier har i genomsnitt mindre penis än centralafrikaner, men större än sydostasiater. Så där kan man hålla på. Dock finns det inga hållbara belägg för att raserna skiljer sig åt i någon viktig bemärkelse, så som intelligens eller förmåga till empati eller moral.

Dessutom är ras en väldigt dålig gemensam nämnare för nationen Sverige, då sydsvenskar genetiskt har mer gemensamt med folkslag från brittiska öarna än med nordsvenskar, medan de sistnämnda har mer gemensamt med finnar än med sydsvenskar – och då snackar vi ändå bara om sådana individer som normalt brukar ses som ”äktsvenska”. Att blanda in ras i det här med nationalism är alltså väldigt dumt.

Intressant att du tar upp moraluppfattning. Du kan väl ändå inte förneka det faktum att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken?

Nej, det kan jag inte. Dock finns det undersökningar som påvisar att det allra mesta i skillnaderna rörande brottsbenägenhet mellan svensk- och utlandsfödda försvinner, om man tar hänsyn även till faktorer så som social klass, uppväxtförhållanden, socialt utanförskap, utbildningsnivå och ekonomisk självständighet. Det är alltså just invandrarnas låga sociala status som ligger bakom i princip hela skillnaden, snarare än några moraliska eller etiska brister hos de berörda folkslagen. Om vi bara kunde ta emot och bemöta invandrare och flyktingar på ett bättre sätt hade problemet varit betydligt mindre, vilket alltså är ett direkt incitament för att minska främlingsfientligheten.

Du säger att ”det mesta” av skillnaden i brottsbenägenhet försvinner om man tar hänsyn till sociala faktorer. Då erkänner du alltså att invandrare är mer brottsbenägna?

Nja, det är inte nödvändigtvis rätt slutsats att dra. Man behöver även ta hänsyn till fördomsfullhet hos polis- och rättsväsende, då det påverkar frekvensen av fällande domar. Det är ingen vild gissning att man ligger sämre till som t.ex. våldtäktsanklagad om man heter Ahmed än om man heter Johan.

Låt oss ändå förmoda att du har rätt. Det innebär ändå inte att ett sämre bemötande av den genomsnittligen invandraren är befogat, vilket beror på ren matematik. Antag att 1 av 100 personer av etnicitet X som går in i en butik gör det med avsikten att stjäla, medan siffran för etnicitet Y är 3 av 100. Trots den dramatiska överrepresentationen 3:1 kommer utgångspunkten ”folk av etnicitet Y är tjuvar” att innebära att man bemöter de 97 av 100 som är oskyldiga på ett orättvist sätt.

Nu verkar du likställa nationalism med främlingsfientlighet, vilket känns orättvist. Är det något fel på att vilja skydda och bevara den svenska kulturen?

Kanske är jag orättvis, men jag har stött på för många som gömmer sin främlingsfientlighet bakom fina ord om patriotism och nationell stolthet för att inte vara skeptisk.

Nåväl, jag är glad att du tar upp det där med den ”svenska” kulturen. Vår bärande balk där är den kristna religionen, som vi importerade från Italien under 800-talet. Under 1500-talet kom finnarna hit och lärde oss bryta malm, vilket tillsammans med de smideskunniga flamländare som anlände under de efterföljande 200 åren lade grunden för den framgångsrika svenska industrin. Under tidigt 1800-tal importerade vi vårt kungahus från Frankrike, och från 1950-talet och framåt har vi importerat det mesta av vår populärkultur från USA. De senaste årtionden har vi även hämtat hem en otroligt rik och varierad matkultur från framförallt Medelhavsområdet. ”Svensk” kultur, sade du…?

Menar du då att det inte finns något i det svenska samhället eller den svenska kulturen det är värt att bevara?

Ja och nej. Självklart finns det värderingar i det svenska samhället vi skall stå upp för. Yttrandefrihet, religionsfrihet, demokratiska val samt lika mänskliga och medborgerliga rättigheter oavsett kön och sexualitet är självklart sådant som är viktigt att värna. Sedvänjor som strider mot de principerna, så som tvångsgifte, könsstympning på barn (oavsett kön) och religiöst förtryck av homosexuella är exempel på företeelser vi aldrig skall acceptera i det här landet, vare sig det är genom vår inhemska eller genom främmande kulturer de tar sig uttryck.

Samtidigt måste man komma ihåg att de samhällen som genom historien avskärmat sig och slutat utbyta influenser med andra kulturer, är de som stagnerat och fallit samman. Någon som t.ex. tror att Amish-folket kommer att inta världsherravälde någon gång snart? Kulturer är levande företeelser som förnyas och stärks genom yttre influenser, precis som vår egen har gjort och bör fortsätta göra.

Men hur skall vi kunna bevara våra grundläggande gemensamma värderingar om vi tillåter skadliga influenser att flytta hit? Är du okej med att vi importerar företeelser som hedersvåld?

Självklart fördömer jag hedersvåld. Dock får du inte återigen göra tankevurpan att en är lika med alla. Det går att fördöma de som utövar hedersvåld utan att behöva likställa det med att alla – eller ens särskilt många – invandrare är potentiella våldsverkare. Om en amerikansk immigrant hade mördat en svensk medborgare, hade du då föreslagit att inga amerikaner skulle få bosätta sig i Sverige?

Sedan måste jag även kommentera det där med ”gemensamma värderingar”. Som sagt, visst finns det vissa samhälleliga grundpelare i princip alla av oss kan skriva under på, men utöver det? Hur många svenskar har exakt samma värderingar som sin granne, t.ex. avseende politik, religion, sexualitet, djurrätt eller vad som utgör god litteratur?

Okej, men även om det inte är något fel på invandrare i sig kan du inte förneka att vår generösa immigrationspolitik medför stora kostnader. Borde vi inte istället lägga de pengarna på våra egna, t.ex. gamla och barn – särskilt i skenet av hur dåligt integrationspolitiken har fungerat?

Här är det viktigt att skilja på äpplen och päron. Bristerna i integrationspolitiken är absolut något att attackera och försöka åtgärda, men det innebär inte att vi skall strypa invandringen. Har du sett den aktuella befolkningspyramiden för det svenska folket? Om vi inte kan förstärka den arbetande åldersgruppen genom invandring, kommer vi snart inte längre att kunna ta hand om våra äldre – alltför många av oss kommer nämligen själva att vara för gamla…

Om vi sedan tittar specifikt på flyktingmottagning (som skilt från övrig invandring) bör vi ställa oss frågan om det faktiskt inte får kosta en slant? Visst är självhjälp på plats ett gott alternativ, men om det nu kommer flyktingar hit så har vi råd att ta emot dem. När folk i Eritrea är fattiga dör deras barn av brist på mat och vatten, när vi är fattiga tvingas vi uthärda tillvaron med bara en TV, i värsta fall en sketen 28-tums tjock-TV. Sett i skenet av det är jag helt okej med att vi alla får ut ett par tjugor mindre netto i månadslön, mot att vi kan hjälpa de som har det svårt på riktigt.

Det känns lite som om du ser ner på de som ser Sverige och det svenska som något bra. Tycker du inte att du hycklar när du hyllar yttrandefrihet, men samtidigt vill tysta oss som vill begränsa invandringen och dess påverkan på vårt samhälle?

Som sagt, det finns mycket med Sverige som är bra, och jag ser inte ner på någon som uttrycker den åsikten. De jag ser ner på – med viss rätt, om jag får säga det själv – är de som anser sig ha ett högre människovärde än andra enbart för att de haft turen att födas i ett lyckligt lottat land.

Vidare vill jag vara tydlig med att jag inte alls vill tysta någon. Få folk att ändra uppfattning, ja, men inte tysta dem. Vi har yttrandefrihet och politisk frihet, och självklart får man både hysa och yttra åsikten att invandring är negativt. Hot och vandalisering riktat mot invandrarkritiska (eller till och med rent invandrarfientliga) politiker är fullständigt förkastligt, då demokratiska rättigheter och värderingar måste omfatta även de som inte delar dem fullt ut.

Värt att poängtera är också att det faktiskt inte är att försöka tysta någon bara för att man påpekar att deras retoriska grund är bristfällig och en smula inhuman, så bespara mig martyrkortet är du snäll…

Wumo 111129


TILLBAKA TILL ”10 SNABBA”

TILLBAKA TILL BLOGGENS STARTSIDA

24 kommentarer Add your own

  • 1. csaar  |  juli 29, 2011 kl. 15:29

    Liten rättelse: biologiskt sett är människan en ras.

    Svara
    • 2. certatio  |  augusti 1, 2011 kl. 09:23

      Jag förstår hur du menar, men läser man Wikipedias definitioner av begreppen ”ras” och ”art” håller mitt användande av begreppen. Om du vill kan du naturligtvis ändå i tankarna byta ut rasbegreppet ovan mot ”underart”; poängen blir ju precis densamma oavsett vilket! 😉

      Svara
      • 3. Nûman Semsûrî  |  juni 18, 2014 kl. 20:50

        En ras (homo sapiens) men många etniciteteter har vi i denna grymma värld.

        Svara
  • 4. Mina pengar, min åsikt « Certatio  |  september 1, 2011 kl. 09:57

    […] har rätt: vi behöver bli fler, vilket de som kan tolka en befolkningspyramid förmodligen inser. Problemet är alltså inte invandrarna, utan hur vi bemöter dem. Share this:TwitterFacebookLike this:GillaBli först att gilla denna […]

    Svara
  • 5. Arne Strand.  |  oktober 30, 2011 kl. 11:32

    Sund och Äkta Nationalism är inte Partipolitisk,
    och tillhör ingen Partipolitisk Ideologi !.

    Nationalism bygger på Jämlikhet och Jämställdhet.
    Läs de två kommentarerna i länken –

    http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=3500000000000012&conference=10500000000000129&posting=19500000005968729

    Och i Förlängningen –

    http://debatt.passagen.se/show.fcgi?category=3500000000000012&conference=10400000000000023&posting=19500000005943917

    Arne Strand.

    Svara
    • 6. certatio  |  oktober 30, 2011 kl. 12:22

      Jag får vara ärlig och erkänna att jag knappast blev klokare av att läsa de två kommentarerna du länkar till, då jag har lite svårt att se hur de utgör ett argument för något slags hållning i frågor om nationalism.

      För övrigt är termen ”sund nationalism” (om nationalism definieras som ”vårt land är lite bättre än andras”) ungefär likvärdig med ”torr champagne”; ett uttryck som är en motsägelse i sig. Det finns sunda värderingar värda att stå upp för, och gemensamma mål värda att kämpa för, men nationalromantisk egenkärlek kommer i mina ögon aldrig att kunna rättfärdiga bristande medmänsklighet mot andra nationaliteter, etniciteter eller kulturer…

      Man får absolut vara stolt över att vara svensk, om man nu vill det, så länge det inte innebär att man inbillar sig att man har ett högre människovärde än någon annan bara för det.

      Svara
      • 7. Arne Strand.  |  oktober 30, 2011 kl. 14:15

        Det står skrivet – ” Du skall älska din Medmänniska som dig själv ” !.

        Det betyder – ” Sverige skall älska sin Med – Nation som sig själv ” !.

        Ni verkar lida av en Massa Fördomar enligt min uppfattning,
        grundade i okunnighet och oförstånd.

        Det synes mig som ni saknar respekt för eder egen integritet och därför inte kan älska eder själv eller Sverige.

        Nå – detta vare eder egen sak – det angår inte mig.

        Arne Strand.

        Svara
        • 8. Arne Strand.  |  oktober 30, 2011 kl. 14:28

          Vidare –

          Jag får vara ärlig och erkänna att jag knappast blev klokare av att läsa de två kommentarerna du länkar till, då jag har lite svårt att se hur de utgör ett argument för något slags hållning i frågor om nationalism.

          Ni verkar lida av en Massa Fördomar enligt min uppfattning,
          grundade i okunnighet och oförstånd.

          Kollektivet / Folket/Nationen – har i alla kulturer och Folk benämnts som Moder eller Hon.
          Detta tycks ni alltså inte känna till.
          Tja – Kan ni inte Älska eder Moder så vare det eder egen sak.

          Arne Strand.

  • 9. Ullis  |  november 25, 2011 kl. 10:48

    Jag är DJ…ligt trött på att kallas rasist bara för att jag är emot hedersvåldskulturer.

    Jag är också DJ… trött på alla män som inte ser strukturer utan utan vill se varje individ som en isolerad liten ö.

    Jag är också DJ… trött på alla som inte förstrå religionens betydelse och inflytande bara för att etniska svenskar oftast inte är religösa.

    Kultur är en samling av värderingar och beteendemönster som binder samman en grupp individer och får dem att fungera ihop. Det finns många olika kulturer i världen. Jag säger inte att någon är bättre än den andra men olika kulturer fungerar inte alltid ihop. Det måste finnas gemensamma värderingar för att ett samhälle ska fungera. Några av dessa kulturer har inte haft något eget land som tex samerna och romerna. De har ändå lyckats bevara sina kulturer men det ebart genom att de har stängt ute andra. Då MÅSTE vara av rätt etnisk bakrund för att få sitta med i sametinget. Romer ska gifta sig och umgås med andra romer annars blir de uteslutna ur gemenskapen. Skulle samer och romer varit mer öppa för andra kulturer skulle de inte finnas kvar idag. Då skulle dessa två kulturer ha spätts ut och bara försvunnit bort i glömska

    Kvinnosynen handlar inte om någon enskild individ. I många kulturer är familjen allt, familjer håller ihop. Farmor tar självklart hand om branbarn, barnen tar självklart hand om gamla sjuka farmor istället för att dumpa henne på långvården, man jobbar på familjeföretaget, syskon ställer upp för varandra och man förväntas ofta gifta sig med en ”kusin” (kusin = kusin eller sysling). Det här blir en fin gemenskap där mamma+farmor+svägerska+brorsbarn+ osv bildar ett ”team”. I dessa kulturer kan bara inte en son gifta sig med någon som inte hans mamma tål. Det gör man bara inte. Det slår sönder gemenskapen och förstör inte bara en familj utan också för syskonen och deras familjer. Det är därför inte några enskilda som utöver ”hedersvåld” utan det ligger i hela strukturen.

    Familjen har haft precis samma betydelse för oss i Sverige men här byggde vi istället upp det sk. ”Folkhemmet” under Per Albins Hanssons tid på 1920talet. Sverige var då ett väldigt enhetligt land så därför fungerade det bra. Genom att familjen fick mindre betydelse for inte kvinnor så illa om deras män tex var alkoholister. Samtidigt glömde vi dock bort betydelsen av att vi bryr oss om varandra. Individualismens baksida är att man skiter i sina nära medmänniskor.

    Jag är DJ… trött på alla män som som inte förstår hur betydelsefull kvinnosysnen är för ett samhälle och synen på vad en familj är. Män verkar inte tycka att de frågorna berör dem. Män verkar helt enkelt helt ointresserade av familjepolitiska frågor bortsätt från att de inte vill betala underhåll. Män verkar tycka att ”det ska någon annan lösa” tex samhället med subventionerade barnomsorgsplatser….. samtidigt som män vill sänka skatterna.

    Dina ”10 snabba om nationalism” får mig bara att uppfatta dig som en en ganska omogen singelman utan barn (eller utan barn som du bryr dig om) och med friska föräldrar (eller föräldrar som du struntar i) Kort sagt: Du framstår som en man som ännu inte har haft behov av samhällets stöd eller beroende av din familjs stöd.

    Och det är väldigt olyckligt att det mest är din typ av män som har möjlighet att göra sin röst hörda i debatter. Ensamstående mammor har inte tid att engagera sig politiskt Därför blir den politiska debatten väldigt sned.

    Svara
    • 10. certatio  |  november 25, 2011 kl. 14:24

      @ Ullis

      1. Du verkar mena att jag inte ser strukturer för alla individer. Man kan lika gärna vända på det och säga att du inte ser en enda individ utan bara strukturer. Pajkastning är sällan konstruktivt.

      2. Nej, jag är inte singel utan barn. Jag har barn – som jag tycker om, tro det eller ej! Jag har faktiskt varit föräldraledig med dem klart mer än genomsnittet, och jobbar i dagsläget inte heltid eftersom jag inte vill prioritera arbetet framför familjen. Inte heller struntar jag i mina föräldrar, tack så mycket.

      3. ”Min typ av män”…? Känner du mig? Om inte, lägg av med kollektiva generaliseringar där jag förutsätts vara inkluderad.

      4. Du har en väldigt mansfientlig och otrevlig ton, något som tyvärr inte varit helt ovanligt i dina kommentarer här på bloggen. Jag tycker du skall överväga att tona ner din s.k. ”retorik” en smula, om du vill få fortsätta kommentera.

      Trevlig helg;
      Certatio

      Svara
  • 11. Katarina  |  december 12, 2011 kl. 14:13

    Hatten av för bra inlägg. Kommentarer överflödiga. Tack, C.

    Svara
  • 12. calandrella  |  juni 28, 2012 kl. 13:41

    Är inte allt tal om mänskliga ”raser” förkastat av vetenskapen som pseudovetenskapligt larv? Just för att skillnader oftast är mycket små, att individuella skillnader oftast kan vara betydligt större och för att människor reproducerar sig konstant över ”rasernas” gränser? Är inte själva rasbegreppet, applicerat på människan, bara ett arv från ovetenskapliga försök att motivera rasism under 1800- och 1900-talen?

    T.ex. skriver Nationalencyklopedin såhär i avsnittet om raser under artikeln människan: ”År 1972 visade den amerikanske forskaren Richard C. Lewontin (född 1929) att de genetiska skillnaderna mellan s.k. människoraser var små och bara utgjorde några få procent av all den genetiska variation som finns inom människoarten. Utifrån detta ifrågasatte han kraftfullt indelningen av arten Ho´mo sa´piens i raser. Lewontins slutsatser blev förvisso omdiskuterade, men genom hans studier blev det klart att människan är en sällsynt homogen art. Användningen av begreppet ras på människan har därför blivit alltmer ifrågasatt.” och ”Eftersom skillnaderna i DNA varierar kontinuerligt och inga distinkta gränser finns är det emellertid varken möjligt eller meningsfullt att dela in människan i ett begränsat antal raser. ”

    ”folkslag” kanske vore bättre, eftersom det begreppet inte är biologiskt (och därmed vetenskapligt mycket instabilt) grundat utan istället kulturellt och historiskt. Och förvisso finns det vissa minimala genomsnittliga fysiologiska skillnader mellan folkgrupper; men jag ser det ungefär som att det finns fysiologiska skillnader mellan röd- och ljushåriga: skillnaderna existerar men eftersom de så gott som fullständigt saknar all praktisk betydelse är de föga betydelsefulla.

    Nå, bortsett från detta med raser håller jag med dig nästan helt och hållet. Det enda andra jag invänder emot är det där med stolthet över länder – det är irrationellt att vara stolt över en viss godtycklig del av jordklotet bara för att krig och diplomati mellan ofta odemokratiska makthavare i historien upprättat vissa gränser runt det; istället kan vi alla vara stolta över mänskligheten som sådan och det vi hittills upprättat gemensamt i former av framsteg och utveckling (liksom vi kan kritisera alla de bakslag mänskligheten gjort sig skyldig till). Sådan stolthet är den enda jag kan finna rätt okej, om man nu ska hålla på med kollektivistiska grejer som ”gruppstolthet” eller ”geografisk stolthet” överhuvudtaget.

    Svara
    • 13. certatio  |  juli 8, 2012 kl. 10:54

      Beklagar sent svar, men jag har varit utomlands en tid. Självklart håller jag med dig om att man inte bör hänga upp sig på ”raser”, eftersom skillnaderna oftast är tämligen meningslösa (med undantag för vissa fysiska prestationer där det faktiskt finns märkbara skillnader; se. t.ex. på den centraafrikanska genotypens fallenhet för sprinterlöpning).

      När det sedan gäller det där med gruppstolthet tror jag (tyvärr) att det är lite naivt att tänka sig att vi bara skulle vara kollektivt stolta över mänskligheten i stort. Människan är ett flockdjur, och har behov av att känna grupptillhörighet. Därför kommer vi förmodligen att fortsätta leta efter / definiera gemensamma symboler och kännetecken på lägre nivå än så.

      Jag kan tycka att det är acceptabelt att man säger att ”det här är något vi, denna grupp som vi definierar så här, har gemensamt”, så länge man inte tar det som intäkt för att se sig som förmer än andra eller att exkludera de som söker gemenskap…

      …vilket i verkligheten naturligtvis brukar bli en svårare balansgång än man i teorin skulle önska, det är jag medveten om.

      Svara
      • 14. calandrella  |  juli 8, 2012 kl. 15:24

        Naturligtvis är du förlåten. Jag vet själv hur tidskrävande och svårt bloggande/kommentarsbesvarande kan vara att kombinera med ens vardag, och än mer med ens semester. Och framför allt har du förstås ingen skyldighet att besvara mig; men jag är väldigt glad över att få svar från en så oftast likasinnad och därtill skönskrivande tänkare som dig! 🙂

        Ja, visserligen finns en viss orrelation mellan vissa genetiska särdrag och fysisk förmåga, men det tillhör sådant som i all praktiskt bemärkelse saknas betydelse. Utom sprintertävlingar. Men eftersom individuella skillnader i vilket fall ofta överträffar de generella är även dessa tämligen obetydliga. Ingen förespråkar ju att människor från centrala Afrika ska få ha en egen sprinterklass för att de grovt generaliserat har ett genetiskt försprång.

        Förvisso är människan flockdjur, men jag tror vi kan höja oss ur det där. Eller snarare: flockdjurskänslan kan omformas till andra smärre grupperingar än just förmenta ”nationer”. En flockdjurskänsla mer grundad i t.ex. fritidsintresse eller yrke tror jag kan vara öppen, eftersom det är så självklart för de allra flesta att man naturligtvis kan vara med i flera sådana grupper, växla mellan grupper över tid och verkligen inte föds in i grupperna att dessa grupper naturligt blir öppna och inkluderande snarare än utestängande och skiljelinje-skapande. Detta alltså till skillnad från tanken på ”nationer”, som oftast baseras på födsel (vilket definitionsmässigt utestänger andra som inte är födda inom ”nationen”), som ibland inte alls inbegriper möjligheten att byta nation eller tillhöra flera nationer.

        (Naturligtvis [i]får[/i] folk identifiera sig med vilka grupperingar de vill, t.o.m. nazistiska. Det är en ofrånkomlig del av friheten. Det jag spekulerar om här är givetvis mer vad som är [i]önskvärt[/i]. Det är du säkert på det klara med, men jag ville bara lägga till denna passus för säkerhets skull.)

        ”flockdjurskänslan” finns ju nedärvd, och är nog mycket svår att komma ifrån; men jag tycker alltså inte att det är den känslan [i]i sig[/i] som är felaktig, utan istället det uttryck den ofta tar sig i nationalismen. Hellre då att människor förenas för andra, mer inkluderande aspekter av tillvaron än var de råkar ha fötts.

        Sen så hejar jag på Sverige i fotbolls-EM. Men det är till skillnad från många sorters nationalism en öppen form av dito; givetvis kan även människor från andra länder som flyttar till Sverige representera Sverige i fotboll. Och givetvis hatar jag inte andra lag, och givetvis kan jag heja på andra lag – särskilt när det går dåligt för Sverige. Av naturliga skäl har jag därför fått göra det sistnämnda rätt ofta på senare tid… 😛

        Svara
  • 15. Högerspöket är högst levande « Certatio  |  december 17, 2012 kl. 14:23

    […] så ofta) och det är faktiskt möjligt att anföra ekonomiska argument snarare än etnofobiska. Jag håller förmodligen inte med om de argumenten, men man har rätt att anföra dem utan att […]

    Svara
  • 16. Två fel gör ett (nationalistiskt) rätt? « Certatio  |  januari 13, 2013 kl. 12:20

    […] jag tror faktiskt inte jag orkar bry mig. Det är väl knappast som om Tobbe kommer att lyssna på argument som går hans världsbild emot, eller […]

    Svara
  • 17. Skyddad verkstad my ass! | Certatio  |  mars 28, 2013 kl. 10:35

    […] vidareutveckla en grej. Så fort jag eller andra som delar mitt synsätt  försöker bemöta den bristande humanismen och felaktiga logiken hos främlingsfientlighet, nationalism och rasism, är det nämligen mera regel än undantag att någon ifrågasätter rätten med vilken vi yttrar […]

    Svara
  • 18. J.G  |  maj 11, 2013 kl. 13:22

    Du verkar vara en klok person, och det är några saker jag länge undrat över om kultur. Framstående personer kan i ena stunden beklaga sig över svensk kultur, om den finns eller inte varierar från person till person. Samma personer tycker sedan kanske att nationalism är dåligt.

    Dessa personer kan sedan i nästa andetag beklaga sig över att kurder inte har rätt till sin egen kultur eller stat. Detta gör mig lite frustrerad i mitt inre, och jag vet inte riktigt varför. Men jag tror att det har att göra med dubbla måttstockar, som även är så vanligt inom feminismen.

    Hur förhåller man sig egentligen bäst till dessa personer?

    Har egentligen alla folkslag rätt till sin egen nation, eller inte? Och som du skriver finns det ju en massa olika folkslag och kulturer även inom sverige, så då kanske även sverige skulle styckas upp?

    Jag har egentligen en massa frågor, jag är nyfiken, men man har ju lärt sig att inte fråga om allt. Motsätter man sig feminismen så blev man utfryst på jobbet, m.m.

    Varför räknas samer som sveriges urbefolkning? Sveriges folk kom söderifrån brukar man ju säga, och samerna kom österifrån, sedan möttes dessa folk någonstans i norrland, och sådant som händer när folk möts, hände. Handel och krig…

    Nåja, några av mina frågor, fortsätt skriva en intressant blogg

    Svara
    • 19. certatio  |  maj 11, 2013 kl. 15:50

      Tack, J.G.

      Det där med kultur är ett knepigt begrepp, och det vete tusan om jag törs ge mig på att försöka presentera en ”korrekt” definition. Det är förvisso möjligt att försöka definiera något sådant som en nationell kultur, eftersom sedvänjor, högtider, konstnärliga yttringar och värderingar som tydligt delas och uppskattas av en majoritet av befolkningen kan sägas motsvara det landets ”kultur”.

      Det jag var ute efter med min fråga ”vadå, svensk kultur?” var alltså inte att säga att det inte kan finnas något som en svensk kultur. Det var snarare att belysa det faktum att den samling av ovanstående byggstenar som vi kallar ”svensk” kultur har ändrats, utökats och smält samman med ett stort antal influenser från andra länder, folk och… ja, kulturer då, i brist på andra termer. Om vi börjar inbilla oss att en kultur är något som kan ”bevaras” och ”skyddas” genom att avskärma den från andra influenser, har vi missuppfattat läget lite. Det vore lite som att säga att vi kan bevara och skydda kunskap genom att inte läsa nya böcker…

      Jag är inte kultur- eller idérelativist. Jag tycker inte att alla synsätt och värderingar är lika bra sett ur ett filosofiskt perspektiv, och uppskattar det faktum att landet jag lever i är åtminstone förhållandevis humanistiskt, sekulärt och liberalt. Jag säger inte att vi behöver överge värderingar vi ser som grundläggande i vårt samhälle bara för att vi tillåter folk av annan uppfattning att vistas här. Å andra sidan ser jag heller inte att vi behöver förbjuda folk av annan uppfattning att vistas här, för att kunna upprätthålla dessa våra värderingar.

      Det om kulturen. När det gäller det där med statsbildningar är det förmodligen ännu svårare – åtminstone för mig, med mina begränsade förkunskaper inom statsvetenskap. Visserligen är många av dagens stater ganska godtyckligt uppritade, och innefattar rätt tydligt åtskilda folkgrupper. Jag kan förstå hur det finns minoriteter som anser sig ha rätt att göra anspråk på att bryta sig loss.

      Samtidigt blir det onekligen rätt vanskligt om vi skall börja bilda stater baserade på ”minsta gemensamma nämnare”. Inte bara för att det blir hart när omöjligt att säga vilken folkgrupp som kan sägas vara distinkt nog för att få bilda ett eget land, utan även på ekonomiska grunder – (till folkmängd) små stater har oftare svårare att effektivt bära de övergripande kostnaderna för sjukvård, rättsväsende, sociala skyddsnät och utbildning.

      Frågan ”har alla kulturer rätt till en egen nation?” bör alltså besvaras av någon annan. För egen del kan jag respektera principen, men ser inte att det är praktiskt genomförbart, vilket lämnar mig med frågetecknet outrätat…

      Svara
  • 20. ”Wigga, please…” | Certatio  |  november 4, 2013 kl. 15:33

    […] arga SD:aren dyker upp och försöker slå mig i huvudet med något slags uppfattning om ”svenskheten”: tre, två, […]

    Svara
    • 21. da supplyer  |  januari 21, 2014 kl. 12:15

      yo calma ight afrika skulle ligga först inom utvecklingen av allt om dessa hor-eurouperna som kom och ställde till det för oss o ni säger vi var först med vår teknik!!! detta är hemskt och ja vill haa blooooooood!

      Svara
  • 22. Nûman Semsûrî  |  juni 18, 2014 kl. 20:51

    Den här personen borde få Nobels fredspris!! Helt fantastiska värderingar.

    Svara
  • […] verkligen inget till övers för SD, och har på tidigare hemvister både bemött deras missriktade nationalism, deras överdrivna rädsla för muslimer, samt deras ovana att försöka avfärda […]

    Svara
  • 24. Mike  |  maj 23, 2017 kl. 08:58

    Hej o tack för kärnfulla texter, inspirerande!
    Vad gäller nationalism tycker jag mig se en ”död” tråd av historielöshet generellt i debatter o bloggar. Möjligen ignorerar man helt enkelt d faktum att nationalstaten Sverige på många vis var ett U-land för mindre än 200 år sedan. Fattigdom med sjukdomar o annat elände därav gjorde livet till ett helvete för den stora
    Icke-priviligierade delen av befolkningen. Ler ofta i mjugg åt många feministers vanföreställning av ”vita priviligierade män” vid tanken på alla dessa huvudsakligen män som under omänskliga förhållanden
    bokstavligen slitit i gruvor o i skogar efter material att bygga infrastruktur o lärosäten till det moderna Sverige. Det har liksom inte hoppat upp ur jorden av sig själv…
    Under nämnda tidsperiod reste sig den förtryckta, förslavade majoriteten genom arbetarrörelsen och började protestera o kräva del av frukterna av sitt slit o rimliga levnadsvillkor. Vissa mördades av överheten som givetvis inte var sugna att göra avkall på sina förmåner. Detta borde givetvis va självklarheter men jag finner ytterst sällan nån sund, ödmjuk respekt o tacksamhet för detta fantastiska storverk. Kan bara tolka detta för-givet-tagande som historielöshet.
    Under samma tidsperiod har klasskillnader åtm för jämnats ut och bara vänsterfeminister kan väl ha missat att jämställdheten mellan könen tagit rejäla kliv framåt. Allmänna skolor, väl utvecklad allmän sjukvård, möjligheter för majoriteten till någorlunda fria livsval med hyfsad komfort är en del av frukterna den tidiga arbetarrörelsen lämnat i arv till oss.
    Under samma tidsepok har människor i många av de länder i stort sett alla dagens immigranter lämnar, varit fullt upptagna med att bibehålla synnerligen odemokratiska, förtryckande, segregerade ofta grymma religiösa regelverk.
    Och här vill jag klart erkänna: ja, jag tycker denna kultur, detta samhälle som byggts åt oss här i nationalstaten Sverige, är gränslöst mycket bättre o vackrare än någon islamsk motsvarighet.
    Är själv positiv till stort flyktingmottagande men under strikt ordnade former. Tycker d e väldigt rimligt att ha koll på vilka som rör sig inom landets gränser o varför. Respekt mellan människor ska vara ömsesidig och uppriktig, annars är d nåt annat. Den dag då hela jordens befolkning anammar jämställda, demokratiska o humana livsåskådningar kan vi möjligen skrota nationalstaten. Men där är vi bevisligen inte än.
    ”Tur att födas just i Sverige.?” Tja vad jag förstått har mitt liv uppstått under intim samvaro mellan 2 unga förälskade människor som visst kunde ta sig en ”gräsare” i någorlunda ro. De riskerade inte att ertappas och stenas för detsamma…

    Svara

Lämna ett svar till csaar Avbryt svar

Trackback this post  |  Subscribe to the comments via RSS Feed