Jämställda fyskrav – ja, tack!

oktober 29, 2013 at 08:38 7 kommentarer

Jag snubblade häromdagen över den här krönikan, ”Jämställdhet är bra, det ska vi ha” på Jämställ.nu. Artikelförfattaren är universitetslektorn i genusvetenskap vid Centrum för genusforskning på Karlstads universitet, Ulrika Jansson. Det som diskuteras är en (påstådd) värderingsgrundad diskriminering av kvinnor och deras möjligheter att verka inom räddningstjänsten.

Nu är krönikan rätt gammal (juni i år) men jag kan inte låta bli att kommentera den. Allvarligt, hur dumt får det bli? Visst, jag tror absolut att vi som samhälle ibland (för ofta) lider av föreställningar om vad män och kvinnor är bra på, vad respektive kön ”passar till”, och att detta ofta leder snett.

Ett exempel är svårigheten för män att arbeta som förskolepedagoger (som vore viktigt för att tidigt etablera positiva manliga förebilder) eftersom det finns en fördom om att män bara vill göra det om de har en baktanke – pedofilmisstanken verkar alltid ligga nära till hands.

Följaktligen vill jag undvika generella påstående om att ”kön X/Y inte lämpar sig för…” eftersom det är struntprat. Antingen så är en individ lämpad för en given uppgift, eller så är hen inte det – that’s all. Men…

Två utdrag ur Janssons text:

Räddningschefen kastade sig ner på golvet och vrålade – ”Det brinner, det brinner – bär ut mig då!” Jag var på studiebesök i den kommunala räddningstjänsten någonstans i Sverige för att studera förutsättningar för ökad jämställdhet. Det var första gången jag besökte en brandstation i forskningssyfte och jag blev förvånad över chefens utfall, samtidigt som jag krasst konstaterade att motståndsstrategier även finns i räddningstjänsten […].

Räddningstjänsterna är en av de sista, i princip helt, mansdominerade miljöerna i det svenska arbetslivet med starka kopplingar mellan brandmannayrket och maskulinitet. Forskning har visat att de former av maskulinitet som idealiseras vid räddningstjänsterna villkorar kvinnors möjligheter att arbeta med risk- och krishantering. Karaktärsdrag som fysisk styrka och praktiska kunskaper förhärligas och används ofta som argument för att utestänga kvinnor.

Notera hur hon gör sig lustig över räddningschefen, som om hans beteende vore värdigt en tjurig unge, istället för en vuxen funktionschef. Jag kan gå med på att det kanske var en smula åt det dramatiska hållet, men är hans underliggande fråga egentligen så korkad?

Female firefighterJag ber er att än en gång läsa den sista ovan citerade meningen:

Karaktärsdrag som fysisk styrka och praktiska kunskaper förhärligas och används ofta som argument för att utestänga kvinnor.

Om det används som argument för att utestänga kvinnor bara för att de är kvinnor är det så klart förkastligt. Kvinnor som klarar de krav som ställs på en duglig brandsoldat bör naturligtvis vara lika välkomna som män. Samtidigt förs det en diskussion om att sänka de fysiska intagningskraven till yrket, just eftersom svårigheten för många kvinnor att klara dem utgör en hög tröskel.

Här kan det inte nog förtydligas: detta är inte diskriminering!

Jag är medveten om att det knappast är så att tunga lyft och tuffa fysiska prövningar är något varje brandsoldat behöver utsättas för varje minut av sin tjänst – men den enstaka gång det verkligen krävs, skall de banne mig leva upp till utmaningen också.

Ta mig som exempel. Över medellängd, axelbred, och med några trivselkilon, klockar jag in på närmare 100 pannor. Den dag jag ligger medvetslös i ett rökfyllt, brinnande hus, vill jag att brandsoldaten som äntrar rummet orkar hiva upp mig på axeln och bära ut mig innan jag förvandlas till bacon.

Om hen som gör det heter Andreas, Malin, Youssef eller Adina skiter jag blankt i. Oavsett vilket är jag enbart tacksam – precis som jag är tacksam över de antagningskrav som skall garantera den styrka som krävs för att rädda mig.

Givetvis bör kvinnor inte hindras att verka inom räddningstjänsten baserat på sitt kön. Lika självklart är att de bör mötas av samma fyskrav som de män som delar deras profession. Jag tror bestämt att detta skulle kunna kallas ”jämställt”…

Annonser

Entry filed under: Jämställdhet & Genus. Tags: , , , , , , , , .

Ohälsa trumfar död? Manshat som folkbildning?

7 kommentarer

  • 1. Mia.  |  oktober 29, 2013 kl. 08:50

    Tack för en underbar text och dagens första skratt 🙂

    Karaktärsdrag som fysisk styrka förhärligas för att utestänga, ja jisses

  • 2. chade  |  oktober 29, 2013 kl. 09:40

    Bra inlägg!

    Kan som anekdot tillägga att jag som min samhälleliga manliga plikt tvingades göra lumpen, och valde då civilplikt som räddningsman istället för värnplikt. Så jag fick en utbildning som, om jag kommer ihåg det rätt, motsvarade dåtidens brandmäns, minus några timmars utbildning i rökdykning och kanske något till. I denna utbildning fanns även nio veckors praktik på räddningstjänst.

    Och jag kan säga att det är inte varje dag eller ens varje vecka eller kanske inte ens varje månad som någon eller några i ens grupp måste utföra riktigt tunga fysiska moment. Men när det väl gäller så är det precis som du säger riktigt krävande, och för det mesta väldigt bråttom. Samt inte sällan i en farlig miljö.

    De tyngsta momenten som jag kommer ihåg det är dels själva rökdykningen, släpa ut kroppar (dockor på, om jag kommer ihåg det rätt 75 kg) ur byggnader, bära bårar i terräng samt ta sig igenom hinder (exv. borra upp cement eller såga upp träd under tidspress och med redan hög puls).

    Och visst är det så att kanske alla inte måste vara förstavalet att göra de tyngsta sakerna, det finns ju mindre tunga saker också, men som jag kommer ihåg det var alla i gruppen tvugna att kunna utföra alla moment, eftersom man aldrig vet exakt vad som händer på en olycksplats eller om alla ens kollegor kan vara på plats.

    Att ha en rimlig miniminivå satt efter de faktiska krav som ställs på brandmän är det enda man kan kräva. Att sänka dem under denna nivå är att äventyra människors liv, i jämställdhetens namn.

    • 3. Lasse  |  oktober 29, 2013 kl. 11:42

      Mycket bra skrivet!

      Tyvärr går det här tänket igenom på många ställen. Jag är snickare i grunden och jag minns tillbaka till en gång då vår chef kom in och sa att det skulle komma in tre tjejer som skulle prova på jobbet.

      Detta är visserligen från tidigt 90-tal men lik förbannat blev jag lindrigt sagt skrämd av mina arbetskamraters inställning. Alla utom jag och en kille till vägrade arbeta med dem. Oavsett vilket så kom de dit och vi två fick ta oss an dem.

      En av dem var extremfeminist det kände vi direkt och var bara där för att bevisa något. De andra två var genuint intresserade. Tyvärr var den ena inte tillräckligt stark. Det många inte fattar är att vi exempelvis springer och bär tunga gipskivor under dagarna. Det funkar inte att man alltid måste be om hjälp. Hela jobbet blir sinkat. Många fattar inte detta. Den tredje tjejen däremot var stark som en oxe trots att hon inte var stor kroppsligt. Hon bar och bar och kämpade verkligen och älskade jobbet. Hon blev senare anställd men inte de andra två. En av dem tog det bra men den andre ylade för full hals. Gissa veem av dem 🙂

      Det är precis som du säger. DEt handlar inte om kön utan om förutsättningar. Idag är jag egen företagare inom byggbranschen och jag skiter fullständigt i om det är män eller kvinnor som arbetar för mig. Jag bryr mig bara om huruvuda de har förutsättningar för det.

      • 4. certatio  |  oktober 29, 2013 kl. 13:35

        Tack.

        Du sammanfattar väl egentligen det hela riktigt bra med följande passage:

        Det handlar inte om kön utan om förutsättningar. [Jag] skiter fullständigt i om det är män eller kvinnor som arbetar för mig. Jag bryr mig bara om huruvida de har förutsättningar för det.

  • 5. Torbjörn  |  oktober 29, 2013 kl. 11:32

    Skrämmande hur korkade och verklighetsfrånvända genustokarna är.

    • 6. certatio  |  oktober 29, 2013 kl. 13:34

      Kan vi kanske enas om att undvika fraser som ”genustokarna”?

      Visst finns det individer som verkar verklighetsfrånvända, som i det här fallet, men ett intresse för genusfrågor behöver ju faktiskt inte innebära att man är ”tokig”.

      I så fall bör du även tillskriva mig det epitetet, eftersom jag delar det intresset… 😉


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 83,897

%d bloggare gillar detta: