Utdrag ur Patriarkatets Loggbok

oktober 21, 2013 at 13:59 4 kommentarer

Hej på er; hoppas ni har det bra där ute, trots det tämligen tröstlösa höstrusket. Själv är jag, en vagt irriterande förkylning till trots, på ganska gott humör. Detta mycket tack vare ett par aktuella meningsutbyten med One Way Communication-Hannah, vars konstruktivitet utgör något av en livboj i det stormiga hav den rådande genusdebatten utgör. Vi är långt ifrån överens om allt, men det känns tryggt att veta att det finns klokskap på bägge sidor om skiljelinjen ”uttalad feminist J/N”.

Eftersom jag är på gott humör, tänkte jag ge er en ovanligt generös inblick i min tillvaro AFK. Några av er har säkerligen funderat över hur denna kan tänkas se ut? Vad sysslar egentligen Patriarkatets fanbärare (läs: icke-feminister med ett huvudsakligen manligt perspektiv på genusfrågor) med när de inte bloggar/twittrar? Vilka ondskefulla ränker smider vi på? Brännande frågor, som här kanske kan få åtminstone början till ett svar.

Några av er som läser kanske kan få känslan av att jag tagit mig vissa konstnärliga friheter i loggtexten. Det är i så fall helt riktigt; det har jag. Vilka tänker jag dock inte avslöja, utan överlåter åt er att fundera på för egen maskin.

*   *   *   *   *

Utdrag ur Patriarkatets loggbok, 20 oktober:

De bägge Småpatriarkerna får pröva på att gemensamt plocka fram frukost åt hela familjen. Det går bra. Efter frukosten gosar/busar jag och Lillpatriarken en ganska lång stund i sängen. Eftersom det inte ingår några Småmatriarker i familjen, har jag tyvärr inte möjligheten att diskriminera någon sådan avseende gosfördelning.

Efter att ha slängt i en tvätt – jag väljer naturligtvis att köra en maskin maskulint svart/mörkt, och inte korgen med feminint flerfärgad tvätt – går jag ut för att byta till vinterdäck på Patriarkmobilen. (Egentligen är namnet på fordonet lite missvisande, eftersom Matriarken i familjen är den enda med körkort.) Det är lite kyligt, cirka fem plusgrader och strilande regn, men trots att min fordonskunskap rent generellt knappast är värdig en Patriarkatets fanbärare, tar det ändå bara en knapp timme. Det får duga.

LoggbokEfter en lång, varm dusch är det dags för lunch, som plockats i ordning av Matriarken och består av resterna från den tämligen enkla middag jag gjort kvällen innan. Efter måltiden parkeras Småpatriarkerna i soffan framför TV:n för lite slötid. Matriarken lägger sig och vilar en stund, inför det stundande barnkalaset som senare på eftermiddagen skall hållas för Lillpatriarken. Eftersom jag redan dagen innan har förberett inför kalaset genom en slarvig dammsugning och att skura toan, passar jag på att hänga i bloggosfären en stund. (Patriarkatet upprätthåller ju faktiskt inte sig självt, skall ni veta – utan ett fungerande propagandaministerium finns alltid risken att kvinnor börjar ta sig ton.)

Kalaset inleds prick klockan 15, och har minutiöst och med eftertanke planerats och förberetts av Matriarken. Hon har ombesörjt allt från inbjudningskort, kakor, tårta, aktivitetsplan och tematiska servetter, dukar och pappmuggar, Jag noterar förnöjt att jag inte ens har behövt tvinga henne till att engagera sig; tydligen är indoktrineringen så pass väl fungerande att hon självmant lurar sig att tro att hon tycker om att planera aktiviteter likt denna.

För egen del håller jag under kalasets gång en något lägre (låt oss vara ärliga: latare) profil. Visserligen är jag med och håller i två omgångar av leken ”Fästa svansen på Pikachu” (också den förberedd av Matriarken) men det känns passande då aktiviteten innehållet ett moment av patriarkal tävlan, med möjlighet att söndra och härska. Nu visar det sig tyvärr vara ett barn av varje kön som vinner, vilket känns alldeles för jämställt.

Mot slutet av kalaset är det en Småmatriark som saknar sin mamma en smula, varför vi deklarerar ett hörn av soffan i vardagsrummet som ”lugn zon” och sätter oss och läser bok, hon och jag. Eftersom jag hör mycket om hur äkta Patriarker givetvis ser det som sin rättighet att förgripa sig på flickor, oavsett ålder, kommer jag på mig själv med att oroa mig lite för att den aktuella Småmatriarkens mamma skall ha synpunkter på vårt läsande, om hon dyker upp precis nu. Tänk om hon tror att jag har ondskefulla avsikter? (Själv är jag en i vissa avseenden klart bristfällig Patriark, och har alls ingen lust att förgripa mig på någon. Antar att jag behöver jobba på det.)

Jag skärper mig dock snabbt, eftersom en alltför tydlig oro skulle förutsätta någon form av empati, vilket självklart inte ligger för medlemmar av Patriarkatet.

Nåväl. Kalaset tar slut, och som alltid när Matriarken har tagit sig an något liknande är slutresultatet lysande – alla barn går hem väldigt nöjda och glada. Enda minuset med evenemanget skulle väl vara könsfördelningen på kalasbesökarna, där Lillpatriarken hade bjudit fyra andra Småpatriarker, och tre Småmatriarker. Detta är naturligtvis alldeles för jämställt för att egentligen duga åt Patriarkatet, men jag känner ändå en viss tolerans då en av Småmatriarkerna är den enda som leker så vildsint (och hårdhänt gentemot de andra) att tillsägelse fordras.

Ytterligare en tröst återfinns i att Mellanpatriarken i familjen är med och styr upp de små, vilket antyder att träningen inför den framtida ledarposition hans kön garanterar honom ger resultat.

Efter att alla kalasbesökare gått hem, utövar jag en smula hederlig förtryckar-kontroll. Jag tvingar Matriarken att stänga in sig i sovrummet och lägga sig på sängen och läsa, medan Småpatriarkerna tvingas ner i källaren för att spela TV-spel. På det viset får jag fullständigt självsvåldigt bestämma hur jag vill städa upp i hemmet efter kalaset, samt vad jag vill göra i ordning för kvällsmat åt familjen.

Efter gemensam avdukning tvingas Matriarken göra iordning barnens ryggsäckar inför morgondagen, medan jag sätter mig i soffan med Lillpatriarken och Mellanpatriarken och kollar på YouTube på TV:n. Givetvis väljer vi ett manligt tema, och kollar på stunt- och extremsport-trick som går snett. Här uppvisar en lång rad män sitt patriarkala privilegium att få göra illa sig hur och när de vill, inför vilket Matriarker av alla åldrar tvingas sucka trånande av åtrå.

Efter Småpatriarkernas sängdags, ser jag och Matriarken ett avsnitt av vardera vår favoritserie på DVD, vilket återigen känns aningen för rättvist för att jag skall vara helt bekväm med det. Som tur är kommer Patriarkatets lokalavdelning att i nästa vecka ordna en workshop på temat ”Aktivt Förtryckarskap Inom Familjen, 5p”, vilket kanske kan vässa mina färdigheter i partnerkontroll något.

Sedan läggdags; klart slut från Patriarkatets Loggbok för denna gång.

Annonser

Entry filed under: Allmänna betraktelser, Jämställdhet & Genus, Om bloggen. Tags: , , , , .

Gränslös jurisdiktion? Schack matt, Ehrenberg!

4 kommentarer

  • 1. E  |  oktober 21, 2013 kl. 14:51

    Spontant två tankar här.
    1. Vart är fiskdammen? Detta partiarkernas vattenhål på barnkalaset. Platsen där småpartiarkerna kan trassla in sig kevlarlinorna samtidigt som Den Stora Förtryckarpatriarken fibblar med Vågbrusspotifyen i akt och mening att ge alla andra prestationsångest. Säg inte att ni missade denna chans att sockerspeeda andras telningar inför avfärd samtidigt som du kunde bre på med uppdiktade fiskehistorier? Bakläxa där. 😉

    2. Regel 1A. Patriarkalt godkända samtalsämnen för närvarande Storpatriarker på Barnkalas är två. a. Fiske (i samband med fiskdammen.) b. Jakt. Barnkalasgående är endast godkänt som tillfälle att utbyta jakthistorier och diskutera nästa tillfälle att döda Bambi. Allt för att exkludera kvinnorna. Bakläxa där. Bättring emotses på 5p kursen.

    mvh Vän av ordning 😉

    • 2. certatio  |  oktober 21, 2013 kl. 15:57

      Ha ha… Ingen fiskedamm. Dock är det klart att glinen skickades hem lagom sockerkickade, och med möjlighet att bli så än mer. Sista punkten på agendan var frågesport, där de som gemensamt lag vann godispåse åt alla och envar.

      Fiskehistorierna uteblev dock, precis som mordplanerna på Bambi. I och för sig lät jag några av barnen skjuta prick på mig med pil och båge (leksaksvarianten; det finns gränser för min machismo) så jag kunde stunt-fånga pilen i flykten. Kanske kan räknas som förmildrande omständighet…? 😉

  • 3. E  |  oktober 21, 2013 kl. 22:39

    Bra så.

    Nja. Två fel här. För det första, barnen? Du delade väl upp glinen i en rosa och en blå kategori och lät den senare skjuta prick på den förstnämde hoppas jag? Sen det där med gränser. Hur ska småpatriarkerna kunna bli lika hämningslöst blodtörsiga som sin Manliga Förtryckarförbild om du inte visar Hur Riktiga Män Umgås? Att blod, smärta och manliga våldsideal är en oundviklig del? Lovärt initiativ det där med att bita ihop och lida i tysthet, men tag riktiga pilar nästa gång, ok? 😉

  • 4. Claes-Peter  |  november 2, 2013 kl. 01:11

    Tycker det är dags att Patriarkatet får sin egen officiella blogg – som det nu är, verkar feministerna förvirrade och motsägelsefyllda. Men vilken ‘bloggmaskin’ ska man välja? Googles blogger skickar ut varningar ifall man har ett foto av Michelangelos staty David från 1500-talet – det är ‘adult material’ och skadligt för barnen. (Vart tog föreningen för att klä på djuren vägen?)

    Några tips för en som egentligen inte bloggat förr? Har inga pengar att satsa, så det får bli en gratis-sajt. Själva ideologin kan jag ju hämta från morsans gamla jättelika 10-bandsupplaga av 1000 och en natt. De gamla kaliferna, visirerna, emirerna, pashorna, shejkerna, imamerna, etc visste ju hur man höll pli på kvinnorna, och på samma sätt som tusenårigt kvacksalveri är bättre än dagens ‘skolmedicin som inte har hänsyn till hela människan och hennes själ’, så är den enda rätta vägen för alla discipliner, att återvända ett par tusen år bakåt i tiden eller så. Om jag nu har fattat det rätt – Moira von Wright har ju redan förkastat Isaac Newton och hans sexistiska fysikaliska lagar. Und so weiter. Måste kila nu – är sen till min schaman-kurs.


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 83,897

%d bloggare gillar detta: