Gränslös jurisdiktion?

oktober 19, 2013 at 17:04 8 kommentarer

Anna Hedh (S) skriver i en debattartikel på Aftonbladet att svenskar inte bör få köpa sex utomlands, även om det är lagligt i det aktuella landet. Handlingen bör likafullt vara straffbar här hemma i Sverige, menar hon. Det är en knivig fråga, där jag ändå lutar åt att anse förslaget vanskligt.

Inte så mycket för att jag har ett behov att försvara lagliga sexköp i sig. Där har jag tidigare skrivit om min hållning i frågan, och ämnar här inte återge den i sin helhet. Kort kan jag väl ändå konstatera att det finns goda principiella skäl att tillåta prostitution: självbestämmandet över den egna kroppen, och då inkluderande rätten att sälja den om man så önskar, bör vara oantastligt. Dock finns det lika goda (något mer känslomässigt baserade) skäl att inte tillåta prostitution: det verkar finnas ett samband mellan – även laglig – prostitution och trafficking, som är en hemsk företeelse, och utsattheten bland prostituerade generellt framstår som ganska hög.

Följaktligen är jag vare sig distinkt för eller emot förbud mot sexköp på ett inhemskt plan. För övrigt framstår frågan för mig personligen som något abstrakt, eftersom jag inte riktigt kan relatera till företeelsen. Jag har ingen som helst lust att köpa sex, och misstänker starkt att jag inte skulle fungera fysiskt om jag skulle försöka. Tanken på att ha sex med någon som jag vet att inte gör det enbart för att de (odelat) vill det, känns oerhört avtändande.

Nåväl, det var en parentes. Varför lutar jag då åt att anse Hedhs förslag vanskligt, om jag nu inte har några allvarligare invändningar mot kriminaliserade sexköp rent generellt? Jo, det handlar om det där med jurisdiktion, och här finns det två aspekter.

Den ena är den rena (o)rimligheten i att sätta sig till doms över ett annat lands lagar inom det landets gränser. Ett exempel: i Sverige är den högsta tillåtna hastigheten på våra vägar 120 km/h, medan t.ex. Tyskland har fri fart på ungefär halva sitt motorvägsnät. Här i Sverige förlorar man körkortet vid en hastighetsöverträdelse med mer än 30 km/h. Antag att svensk polis på något vis kan belägga att en svensk medborgare kört 170 km/h på tysk motorväg – skall denne då få sitt körkort indraget här i Sverige?

”Dumheter”, tänker du kanske nu, ”det där är ju inte alls samma sak; fortkörning och sexköp är väsensskilda företeelser”. Tja, på ett sätt har du rätt, men betänk då att skillnaden är rent känslomässig – principiellt är det faktiskt precis samma sak. Personligen tror jag att lagstifta blir än vanskligare än det redan är, om vi baserar lagen på känslomässiga grunder snarare än på principiella. Visst bör straffsatser med mera i någon mån vara baserade på vad den allmänna opinionen anser rimligt, men eftersom jag tror de flesta kan hålla med om att man tolkar ”rimligt” olika beroende på om man är personligen involverad i fallet eller inte, blir slutsatsen ändå att en principiell grund är att föredra.

Sverige under stormaktstidenDen andra aspekten är av typen ”men om skon satt på den andra foten, då?”. Om vi här i Sverige anser att vi bör kunna ta oss rätten att lagföra svenska medborgare för handlingar de utför i länder där dessa handlingar är lagliga, bör vi också acceptera att andra länder kan begagna samma ställningstagande emot oss.

Det är här det börjar bli besvärligt på allvar. Vad händer när Saudiarabien eller Ghana vill få någon av sina medborgare, som lever i Sverige som öppet homosexuella, utlämnade? Eftersom homosexualiteten (som här, tack och lov, är fullt laglig) i de länderna är ett ganska allvarligt brott med stränga straffpåföljder, skulle de i så fall ha legitima anspråk på utlämning. Samma sak när Ryssland (som har ett politiskt inflytande gentemot Sverige som de tidigare två exemplen saknar) begär en rysk medborgare utlämnad, för att denne via svenska medier debatterat för homosexuellas rättigheter på hemmaplan – skall vi gå med på det då?

Jag gissar att en klar majoritet av er som läser detta spontant svarar ett rungande ”Nej!”.

Enda vägen runt denna moraliska stötesten skulle vara att tillskriva oss i Sverige rätten att utverka vår rättstolkning i andra länder, utan att för den skull ha skyldighet att erbjuda andra länder samma mandat. Det innebär att vi i så fall anser oss förmer än andra, och att vi självsvåldigt sätter oss över normala principer för hur demokratiskt fungerande länder bör agera.

Missförstå mig rätt här. Självklart tycker jag att de svenska/västerländska värderingarna kring t.ex. homosexualitet är bättre än de i Saudiarabien, Ghana och Ryssland, och visst kan/bör vi verka för att påverka dessa länder i en mer human riktning. Dock har vi ingen jurisdiktion att göra det med tvångsmedel, lika lite som de har jurisdiktion att utverka människofientliga lagar på personer vistandes i Sverige. De medel som står till buds är debatt, idéutbyte, information och möjligen handelsembargon. För att tvång skall bli ett alternativ, fordras ockupation.

Ni ser varåt det barkar – vi kan, av flera skäl, helt enkelt inte begära/ta oss rätten att försöka utverka svensk lag utanför Sveriges gränser. Följaktligen bör Hedhs utspel inte tillåtas ta steget från populistisk moralism till realpolitiskt förslag. Inte för att lagliga sexköp i sig nödvändigtvis är en skyddsvärd företeelse, utan för att våra etablerade rättssäkerhetsmässiga och demokratiska principer är det.

Annonser

Entry filed under: Moral & Etik, Politik & Juridik. Tags: , , , , , , , , .

Episk skurkroll Utdrag ur Patriarkatets Loggbok

8 kommentarer

  • 1. onewaycommunication  |  oktober 20, 2013 kl. 01:40

    Åh vilket intressant ämne. Det här med staters ”sovereignty”, att en stat ens ska få lov att bestämma reglerna inom gränserna och till viss del utanför (och uppepå detta frågan om när, hur och var detta bestämdes och när dessa regler får överträdas).

    Jag kunde tänka mig, för att fatta mig lite kort, att lagar emot brott som går emot de mänskliga rättigheterna (så som de nu är författade) borde kunna gälla även utanför landets gränser (som tex köp av sexuella tjänster av barn), men att lagar som inte avser mänskliga rättigheter måste hållas inom statens gränser. Vilket alltså innebär att jag inte tycker att det vore en bra idé att kriminalisera svenska medborgares sexköp av myndiga personer utomlands skulle vara en särskilt bra idé, men att ett sådant regelverk ändå skulle skydda exempelvis homosexuella från utlämning.

    Sedan har jag en del att säga om sexköpslagen också, men det är OT nu så jag väntar med det. 🙂

    • 2. certatio  |  oktober 20, 2013 kl. 13:18

      Spontant känns det där som ett bra upplägg, åtminstone i den mån det är praktiskt genomförbart. Personligen hyser jag nämligen den motstridiga och inkonsekventa åsikten att kriminaliseringen av sexköp av barn är av godo, oavsett var det sker. Trots att det strider mot mitt principiella ställningstagande, kan jag liksom inte riktigt förmå mig till att argumentera emot just den lagen (något jag gissar att är en inställning jag delar med de flesta föräldrar).

      Sedan finns det förmodligen praktiska trösklar av viss höjd förknippade med den tanken, eftersom den (för att fungera idealt) kräver att i princip alla länder delar syn på vad ”brott mot mänskligheten” utgör. När Ghana inte tycker att förföljelse och straffande av homosexuella är ett brott mot mänskligheten, kvarstår dilemmat med att vi vill utverka vår lag hos dem, men
      inte tillåta dem att utverka sin hos oss.

      …men, som sagt, principen du framlägger är bra, och har mitt stöd.

      • 3. onewaycommunication  |  oktober 20, 2013 kl. 23:06

        Jag tänker mig att eftersom vi har världsorganisationer som fastslagit vad de mänskliga rättigheterna är så kan inte enskilda stater bara bortse ifrån detta, även om de inte själv bryr sig om dem i sin egen lagstiftning. Således skulle Sverige exempelvis inte behöva lämna ut människor som enligt deras egen medborgarstat begått ett brott i Sverige med hänvisning till internationella reglement.

        Vad gäller den eventuella inkonsekvens du känner inför lagstiftning mot sexköp av barn tycker jag inte att det är speciellt inkonsekvent – vi har en myndighetsgräns av en anledning, dvs att barn inte anses ha befogenhet att ta välövervägda och informerade val, således kan ett barn eventuella ”frivillighet” gällande sexköp aldrig accepteras. I ett postmodernt perspektiv kan vi förstås ifrågasätta denna uppdelning i ”barn” och ”vuxna”, men jag väljer att se det som att man någonstans måste ha en tidsmässig chans att bilda sig en egen uppfattning kring egna gränser, något barn förtjänar att hinna införskaffa sig innan de får lov att ta stora och svåra beslut á la ”vill jag sälja sex”.

        • 4. certatio  |  oktober 20, 2013 kl. 23:29

          Alltså, jag menade inte att inkonsekvensen var kopplad till frivilligheten. Självklart bör barn alltid vara skyddade. Inkonsekvensen var väl att jag stödjer att vi lagför sexköp av barn här på hemmaplan, även om det skulle vara lagligt (långsökt, tack och lov) i det land där den svenske medborgaren gjort köpet.

          Men, som sagt, det är en inkonsekvens jag gärna lever med…

  • 5. Claes-Peter  |  oktober 20, 2013 kl. 05:25

    Risken är förstås, att invandrare som besöker sitt gamla hemland blir straffade om de här i Sverige har druckit sprit, haft sex utan mullas välsignelse, eller ägnat sig åt samkönat sex.

    Rent personligt, så skulle jag tycka att det vara dags att hänga in snoppen i en malpåse i garderoben ifall jag blev tvungen att KÖPA sex. Jag utgår då från att det inte räknas som köp om man överlämnar rosenbuketter, chokladaskar, vinflaskor och räkmackor? Det räknas väl som uppvaktning, som när gråsparvshonorna kräver att först få en daggmask nedtryckt i näbben av hanen om det ska bli någon parning?

  • 6. Chade  |  oktober 21, 2013 kl. 15:17

    För att komplettera lite så vill jag påpeka att vi i brottsbalkens 2:a kapitel §§ 1-3 a har reglerat lite om jurisdisktion.

    Som framgår av § 2, 1:a stycket, så får svensk domstol döma svenska medborgare, eller av utlänningar med hemvist i Sverige (framöver kallat svenksar) efter svensk lag (med vissa inskränkningar, se stycke 3) under de förutsättningar som anges där.

    Det är viktigt att påpeka att där anges som huvudregel (2:a stycket) att vi tillämpar principen om dubbel straffbarhet, dvs. den enligt svensk lag brottsliga gärningen ska även vara brottslig i det land där handlingen begicks.

    Vidare kan svenskar lagföras i Sverige för vissa handlingar oavsett om de är olagliga i landet de begåtts. Man kan säga att det finns två typfall som gäller alla svenskar (är lite osäker på om typfall 1 gäller alla, oavsett nationalitet, lagtexten tyder på det).

    1. Handlingarna är i Sverige belagda med ett minimistraff om fyra års fängelse (BrB 2 kap § 3, punkt 7). Detta gäller således framförallt de grova våldbrotten, mord, dråp, synerligen grov misshandel (om det räknas som ett eget brott, inte säker), människorov, grov våldtäkt (om det är ett eget brott, vilket jag tror att det är), grov våldtäkt mot barn, grovt rån, grov mordbrand etc.

    2. Handlingarna begås mot någon som är under 18 år och avser framförallt vissa sexualbrott, våldtäkt, sexuellt tvång, sexuellt utnyttjande av person i beroendeställning, våldtäkt mot barn, sexuellt utnyttjande av barn, sexuellt övergrepp mot barn, utnyttjande av barn för sexuell posering, sexuell handling av barn, koppleri, barnpornografibrott samt människohandel.

    Vissa brott anses således enligt svensk rätt universella, och Sverige tar sig rätt att döma svenskar (och för typfall 1 kanske alla) för påföljder för dessa brott.

    Den typ av lagstiftning som du och Hannah pratar om ovan finns alltså redan i svensk lag.

    Jag vill också påpeka att bara för att någon stat kriminaliserat en viss typ av handling (exv. homosexualitet) så innebär det inte att Sverige kommer att lämna ut dessa staters medborgare till dessa statser för lagföring. Som huvudprincip har vi i Sverige nämligen dels ett krav på dubbel straffbarhet (dvs. att handlingen är kriminaliserad även i Sverige) och dels att påföljden inte kan bli tortyr eller dödsstraff. (Det kan finnas vissa andra regler inom EU, kommer inte ihåg, men där lär det å andra sidan inte bli aktuellt med just det, värre med abort i så fall).

    Jag vill avsluta med att jag håller med, börjar man utvidga vilka brott som är universellt straffbara till att inbegripa mindra allvarliga brott, som köp av sexuell tjänst, så riskerar man dels att utvattna det internationella straffrättssystemet och dels riskerar vi borde anse att Polen har en rätt att straffa polskor som kommer till Sverige för att göra abort.

    • 7. certatio  |  oktober 21, 2013 kl. 15:52

      Klockrent förtydligande, Chade. Tack!

      • 8. Chade  |  oktober 21, 2013 kl. 16:47

        Np! Ber om ursäkt för alla stavfel. Skriver alltid i tidsnöd mellan jobbvarven. Hinner sällan korrekturläsa. Kul att du börjar blogga lite igen!


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 84,515

%d bloggare gillar detta: