En betraktelse om eget ansvar, näthat och könsmaktordningen

februari 10, 2013 at 11:27 3 kommentarer

Snubblade nyss över inlägget ”Härmed avsäger jag mig mitt mansansvar” på bloggen Fitt For Fight, vilket triggade igång mig en smula. Följaktligen vill jag kommentera det jag anser vara textens huvudpoänger, vilka jag gissar att de flesta kan hålla med om är dessa:

Masked person1) Hat och hot uttalade i skydd av ansiktslös anonymitet är extra förkastliga, än mer så om det riktas mot någon enbart på grund av dennes kön, etnicitet eller annan faktor som faktiskt inte har med deras åsikter och beteenden att göra.

2) Män klagar för mycket på att kvinnorörelsen inte fixar mäns problem, istället för att själva ta tag i saken. Detta är orättvist, eftersom det trots allt är bättre att ta tag i en serie problem än inga. Dessutom är det väl inget som hindrar män från att själva ta tag i eventuellt egna oförrätter och bekymmer? Mansfrågor kan rimligen inte vara kvinnorörelsens problem.

3) ”Näthat” är egentligen ingen bra term, eftersom den bärande balken är ”mäns hat mot kvinnor”. Att män på generell nivå om så inte hatar så åtminstone föraktar kvinnor är ett faktum, och en del av den samhällsstruktur som brukar kallas patriarkatet eller könsmaktordningen.

4) Att undra om radikalfeminister hatar män är en maktstrategi, ett sätt att ta fokus från punkt tre här ovan. Även om det skulle kunna ses som en rimlig fråga i skenet av att män trots allt sägs vara det ”förtryckande” könet, är den inte okej att ställa då den bidrar till att osynliggöra förtrycket.

Är vi hyggligt överens så långt? Gott. Hur ställer jag mig då till detta? Jag skall försöka vara hjälpligt koncis:

ETT. Kunde inte instämma mer (*). Att hoppa på individer utan att våga stå för sina påhopp är alltid fegt, och att angripa saker som kön eller etnicitet, som måltavlan faktiskt inte har någon kontroll över, kan nog aldrig sägas ha konstruktiva syften. Likaså är direkta hot, även om de riktas mot någon pga. dennes åsikter, förkastliga – en sansad debatt är självklart alltid att föredra. Följaktligen har jag inget som helt överseende med Flashback-muppar som pratar om hur arga kvinnor skulle kunna straffknullas tillbaka till vett och sans…

(*) Jag är medveten om att jag driver denna blogg anonymt, och att det kanske går att ana en viss inkonsekvens här. Dock hoppas jag att inget av det jag skriver här på bloggen uppfattas som ”påhopp”… Håller ni inte med, så säg till!

TVÅ. Jag håller med om grundtesen: det är bättre att angripa ett par problem än inga problem, och män kan faktiskt ta saken i egna händer. Dock är det intressant att se vad som faktiskt händer när män försöker sig på detta. Steg ett för att kunna få acceptans för att mansfrågor faktiskt äger legitimitet är nämligen att tvätta bort bilden av män som det förtryckande, onda, våldsamma könet. (Visst, de flesta våldsverkare är män, men de flesta män är inte våldsverkare.)

Här får män som ger sig i kast med detta räkna med att kallas allt från ”snällare” termer som bakåtsträvare och antifeminist, till grövre saker som kvinnohatare, manschauvinist och våldtäktsman. Till och med en ödmjukt konstruktiv debattör som Pelle Billing likställs av en ledande feministisk skribent som Maria Sveland med högerextremister.

Uppenbarligen är det inte så ”bara” för oss män att ta saken i egna händer. Inte så att det inte är vårt ansvar att göra det, och inte så att ovanstående är en ursäkt för att inte försöka (det är sällan enkelt att gå i bräschen för nya åsiktsströmningar) men uppenbarligen möts män inte av mer acceptans än kvinnor när de driver det egna könets frågor.

…vilket för oss till punkt TRE. Värt att notera här är att existerande genusstrukturer gör det mer accepterat att driva kvinnofrågor än mansfrågor, eftersom det som regel finns en inpräntad uppfattning om att män förväntas försvara/beskydda kvinnor i betydligt större utsträckning än tvärtom. Följaktligen har båda könen en större förväntan på att män engagerar sig för kvinnor än tvärtom. På ett generellt plan finns det naturligtvis vissa konsekvenser av genusstrukturerna som slår specifikt mot kvinnor, men å andra sidan finns det även konsekvenser som drabbar specifikt män. Att prata om en ”könsmaktordning” i bemärkelsen att män på ett generellt plan förtrycker kvinnor borde väl ändå vara utdaterat vid det här laget?

Trench warfareOavsett vad man nu tycker om det, bör det jag nämnde under punkt två rimligen räcka för att förkasta tesen att ”näthat” egentligen mest handlar om mäns hat mot kvinnor? Män som driver mansfrågor verkar ju drabbas av i princip lika mycket illasinnat bemötande som kvinnor som driver kvinnofrågor. Visst, otrevligheterna tar sig aningen olika uttryck: i kraft av större fysisk styrka kommer illasinnade män oftare med direkta våldsanspelningar (t.ex. våldtäktshot ) medan illasinnade kvinnor oftare använder mer subtila metoder (t.ex. anklagelser som ”våldtäktsman” och ”pedofil”).

Att ingendera sida vinner på detta tröttsamma skyttegravskrig torde dock stå klart för alla, och jag påminner om att jag helhjärtat instämmer i det förkastliga med näthät. Dock tycker jag inte att det är en könsenkelriktat fenomen, och de som inte instämmer får väl Googla NoBoyToy, Shed Light, Suspicio, Sanningen Om Papparättsrörelsen, Ingenmanskvinna, Fittstimm, eller något av alla de andra forum på nätet där misandrin uttrycks öppet och (ofta) med visst eftertryck.

Kan vi inte, snälla, en gång för alla lägga ner hela det här ”män hatar kvinnor” och bilden av det manliga könet som lite sämre, lite mer hatiskt, lite mer förtryckande? Vet ni, jag kan faktiskt tycka att det är en smula sexistiskt…

Nåväl, ursäkta mig denna utsvävning. Vi går vidare:

FYRA. En enkel fråga: det är alltså inte okej att undra om uttalade radikalfeminister har issues med manshat, men det är okej att antyda (ibland direkt påstå) att män som grupp hatar kvinnor? No further questions, you honour.

Vart ville jag då komma med allt detta? Är jag arg på FFF? Nej, och som sagt: det allra viktigaste här är förmodligen att alla former av näthat är förkastliga, och där är vi helt eniga. Vidare håller jag helt med om att män har ett eget ansvar för att driva mansfrågor, och att kvinnor inte har någon skyldighet att göra det åt dem.

Det enda jag inte köper är den återigen framlagda tesen om att män är lite mer illvilliga, lite mindre tåliga för kritik, lite mindre handlingskraftiga, lite sämre helt enkelt. Det är inte sant, och jag är innerligt trött på det – särskilt när jag som man samtidigt anklagas för att tillhöra det kön som primärt bedriver könskrig. Ironiskt, eller hur…?

Annonser

Entry filed under: Hat & Fördomar, Jämställdhet & Genus. Tags: , , , , .

Tänker ni kalla mig våldtäktsman nu? The Pirate Bay definierar ”ironi”

3 kommentarer

  • 1. AV  |  februari 10, 2013 kl. 12:28

    1. Att näthata och -hota anonymnt utifrån medfödda egenskaper är förkastligt. Att framföra grova sexistiska påhopp på en större grupp människor från ledare eller kolumn utifrån hudfärg, kön och sexuell läggning är faktiskt värre. En maktbas medför ett större ansvar. Om man är mycket stark måste man också vara mycket snäll, sa Bamse.

    2. Men då ska man också erkänna att feminism inte handlar om jämställdhet utan särintresse för kvinnor. En fackförening.
    Och det blir lite parodiskt när man uppmanar män att organisera sig i sina frågor själva, men när de gör det blir man hånad och motarbetad. ”Ni har väl inget att gnälla för, vita heteromän, håll tyst och stig åt sidan.”

    3. Okeeeej, belägg för att män generellt föraktar kvinnor? Hur hade det låtit om någon skrivit ”Muslimer har generellt ett förakt mot kvinnor”? Man hade stämplats som mörkerman från Avpixlats grisigaste hålor. Ett klockrent sexistiskt uttalande!

    4. Om en man uttalar sig negativt om kvinnor generellt är han ”kvinnohatare”. Även om han kritiserar en kvinnas uttalande, speciellt om det rör kvinnor, är han också ”kvinnohatare” eftersom hon ju har tolkningsföreträdet och anser sig jobba för en god sak. Men om en kvinna uttalar sig i generella negativa termer om män, speciellt vita medelålders heteromän, är det ok eftersom hon per definition är underdog och förtryckt. Om man påpekar att hon i konsekvensens namn, efter samma måttstockar, är en ”manshatare” bidrar man till förtrycket mot henne. Ok, det är precis sådan dubbelmoral som är grunden till totalitära rörelser, vilka åstadkommit enorma illdåd. ”Vi är hotade och förtrykta. Därför gäller andra regler för oss. Vi måste ta till detta för att skydda oss”. Att de inte själva ser vilken historisk kökkenmödding de gräver upp sina argument ifrån är skrämmande.

  • 2. Peter  |  februari 25, 2013 kl. 19:40

    För ungefär ett år sen hade debattören Pär Ström en pubkväll på Södermalm för sina bloggläsare. När de (ca. 30) sitter där rusar Maria Sveland in med ett antal (ca. 50) sympatisörer och hotfullt anklagar alla för ett antal saker, främst att vara emot feminismen. Att hon nu skrivit en bok om hat mot främst kvinnliga feminister är kanske den mest tydliga dubbelmoral som jag sett. Och media hänger på utan att göra research och utan att ifrågasätta hennes eget agerande.
    Jag tycker det är mycket märkligt men kanske inte så förvånande.

    P.

    http://genusnytt.wordpress.com/2012/03/06/feministisk-invasion-pa-jamstalldistisk-pubtraff/

    • 3. certatio  |  februari 26, 2013 kl. 14:01

      Maria Sveland är – tyvärr – inget vidare föredome, nej…

      Jag har själv (då under eget namn, med angiven email-adress och full spårbarhet) försökt kommentera på hennes blogg, just i syfte att på ett konstruktivt och fredligt sätt bemöta och motbevisa hennes tes/anklagelse om att alla icke-feminister är anonyma, hatiska förlorare.

      Eftersom sådana kommentarer inte passar in i den (skeva) världsbild hon förestår, publiceras de tyvärr inte utan censureras bort. :-/


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 83,920

%d bloggare gillar detta: