Konsten att jämföra äpplen och vattenmeloner

juni 25, 2012 at 14:05 3 kommentarer

Ida Gabrielsson skriver på Newsmill om hur hon menar att partiledardebatten i onsdags glömde halva Sveriges befolkning. Hon pratar naturligtvis om att det (som vanligt, frestas man tillägga) är kvinnorna som glöms bort. Det är naturligtvis inte utan att hennes ändamål  är behjärtansvärt; trots den påstått försvårande omständigheten att jag är vit, man och privatanställd, känner jag självfallet med de ensamstående, lågavlönade kvinnor som kämpar på i slitsamma yrken för att försörja sig själva och sina barn.

Därmed inte sagt att artikeln i sig håller vatten, eller att de retoriska grepp Gabrielsson använder är särskilt sakliga. Tillåt mig exemplifiera:

Jonas Sjöstedt noterade att inkomsterna mellan män och kvinnor hade ökat med 62 000 kronor per år.

Ehh, said what…? Jag antar att det som avses inte är den totala skillnaden mellan grupperna kvinnor respektive män som helhet, utan den genomsnittliga skillnaden för en enskild man och en dito kvinna. Det innebär i så fall i runda slängar 10-20% av en normal lön, vilket är en jättesiffra om man mäter på en relativt kort tidsperiod. I så fall vore det kanske intressant att nämna under vilken period denna ökning i lönseskillnad skulle ha inträffat, eller hur? Utan den referensramen är den statistiska uppgiften helt värdelös.

[Kvinnor] passar i den borgerliga retoriken bäst som ett ideologiskt slagträ mot gemensamma välfärdssystem, trots att det är allmänt känt att kvinnors arbete värderas lägre både i den privata och offentliga sektorn.

1) Enligt SCB, Medlingsinstitutet och JämO är den oskäliga löneskillnad som faktiskt finns mällan män och kvinnor i privat sektor cirka 0,04%, och alltså knappast påtaglig nog för att underbygga svepande påstående om vad som är ”allmänt känt”.

2) Det är ingen saklig jämförelse att ställa (kvinnodominerade) offentliga sektorer mot (mansdominerade) privata sektorer, vilket ofta görs. Eventuella skillnader i lön är i så fall betydligt mer sannolikt orsakade av skillnaderna mellan branschtyperna, än av skillnader i könsdominans.

Det sägs att höga tjänstemän är dem som oftast ”tar med sig jobbet hem”. Det är därför de har särskilda privilegier. […] De bär hela samhället på sina axlar, så varför ska de då inte ha ett plåster på såret? Eller extra kaviar till champagnen. De får ju sitta och uppdatera börskursen under fredagsmyset. Inte mer än rätt tänker verkställande direktören och beställer in en tallrik pilgrimsmusslor.

Trots en viss stilpoäng för den vasst uppmålade bilden, kanske Gabrielsson skulle bestämma sig för vad hon egentligen vill jämföra; män vs kvinnor eller överklass vs arbetarklass? Det är ju trots allt så att de flesta män aldrig kommer i närheten av en VD-post, och att överrepresentationen av män i sammhällets bottenskikt (uteliggare, hemlösa, missbrukare, fängelsekunder) är betydligt större än den i samhällets toppskikt…

I LO-rapporten ”Röster om facket och jobbet” som presenterades förra veckan säger var tredje arbetarkvinna att hon inte kan ta 5 minuters paus utan att be om lov eller kalla på ersättare. Bland manliga tjänstemän är motsvarande siffra 5 procent. 

BEEP! Larmet för felaktig jämförelse ljuder i högan sky, när Gabrielsson jämför kvinnliga arbetare med manliga tjänstemän. Arbetare bör jämföras med arbetare, och tjänstemän med tjänstemän. Fulknep kanske ser bra ut inför okritiska läsare, men jag är personligen inte okej med att dumförklaras på det viset.

Dubbelt så många kvinnor som män drabbas av belastningsskador på jobbet. Men det är karlarna på samhällets topp som fortsätter att anse sig vara utsatta för stress och press.

Det här är faktiskt ett konkret faktum som är värt att lägga fram och belysa; att 2/3 av de som drabbas av förslitningsskador är kvinnor är naturligtvis lika mycket värt att lyfta fram som att 90% av dödsoffren i arbetsplatsolyckor är män. I båda fallen handlar det om utfall som beror på vilken typ av jobb könen tenderar att söka sig till. Även om det alltså inte beror på orättvisor är det bra att bära med sig vetskapen om att förutsättningarna för könen skiljer sig åt avseende problematik likt denna.

Dessa kvinnor bygger landet, genom sitt arbete, ute på arbetsmarknaden, men också i hemmet. De lagar maten, diskar och tvättar. Oroar sig för sina barn, gläds med dem när det går bra.

Jag antar att det där med att kvinnor oroar sig för – och gläds med – sina barn skall tolkas som ”till skillnad från män”…? Mysigt, i så fall, Gabrielsson, verkligen.

UndersköterskorVän av ordning kanske också skulle mena att det är kvinnor och män som tillsammans bygger landet, och att ena könets insats inte är mer värd än det andra.

Visserligen är det inte oproblematiskt att större uttag av föräldraledighet (vilket fortfarande ofta är fallet för kvinnan i ett par) leder till sämre pensionsutfall och i värsta fall även sämre karriärmöjligheter, om det nu är det man egentligen premierar. Därmed inte sagt att det ena valet är ”finare” än det andra. Att säga att kvinnor genom sin större hemmavaro tar mer ansvar för familjen, är som att säga att män genom sitt större yrkesarbetande tar större ansvar för försörjningen. Ingetdera är sant; att vara en familj är en laginsats där alla roller (oavsett hur de fördelas) är viktiga.

Summa summarum: om Gabrielsson skulle välja att komma med konkreta förslag för hur vi kan minska förslitningsskador inom kvinnodominerade yrken, hur vi kan bättra på ensamstående föräldrars ekonomiska förutsättningar, eller hur vi kan minska klassklyftorna generellt, har hon mitt gehör och sannolikt även min uppbackning. Så länge hon istället hänger sig åt bristfälligt underbyggda jämförelser mellan äpplen och päron vattenmeloner, lär jag dock fortsätta montera ned hennes osakliga retorik.

Annonser

Entry filed under: Jämställdhet & Genus. Tags: , , .

Slagna män osynliggörs av Nyamko Sabuni Örebro Tingsrätt försöker utan att lyckas

3 kommentarer

  • 1. calandrella  |  juni 28, 2012 kl. 13:52

    Väl skrivet! Trevligt med en jämställdist (om du definierar dig som sådan?) som verkar kunna se problem med ekonomiska klasskillnader.

    • 2. certatio  |  juli 8, 2012 kl. 10:57

      Nja, om jag nu måste sätta en etikett på mig själv är det väl i så fall snarast ”humanist” (om än en emellanåt vagt misantropisk sådan…) och inte ”jämställdist”, ”feminist” eller ”antifeminist”. De termerna brukar alltför ofta leda till att man landar i polemik, hur goda föresatser man än har. 🙂

      • 3. calandrella  |  juli 8, 2012 kl. 15:30

        Trevligt att höra och nog har du poäng om polemiken! Själv tycker jag kön (ungefär som härkomst) ska vara fullkomligt irrelevant i alla utom de få sammanhang där kön faktiskt har reell betydelse (klockrent exempel på det sistnämnda: gynekologisk vård), att lagstiftning mot diskriminering grundad på kön behövs, att lagstiftningen givetvis skall vara könsneutral, att många unkna attityder gällande kön (oftast inbegripande uppfattningar om att kön visst är relevant i betydligt fler sammanhang än det egentligen) tyvärr fortfarande finns kvar i samhället, att (ofta feministiskt grundad) analys av könsroller har en viktig roll i att belysa och kunna undanröja sådana attityder och att könsgrundad diskriminering också kan ske omedvetet. Detta gör att jag ofta håller med jämställdister/antifeminister men också ofta håller med feminister. Själv funderar jag på att försöka lansera ”könsneutralism” som samlingsnamn för mina egna uppfattningar. Men jag vet inte hur bra det kommer gå i en så infekterad debatt att försöka påpeka det bra (och dåliga) i respektive ideologier och samtidigt presentera ett eget alternativ baserat på en kombination av det bästa. 😛


Som Peter Steele formulerade det: "Don't mistake lack of talent for genious". Den här bloggen lämnar inga kvalitetsgarantier...

Något intressant att säga till mig personligen? Maila mig!

Logga in

Senaste inläggen

@Certatio_WP

Fel: Twitter svarade inte. Vänta några minuter och uppdatera den här sidan.

Kategorier

Arkiverat

"I am always ready to learn, although I do not always like being taught."
- WINSTON CHURCHILL

"Two things are infinite: the universe and human stupidity, and I'm not sure about the former."
- ALBERT EINSTEIN

"The trouble with having an open mind, of course, is that people will insist on coming along and trying to put things in it."
- TERRY PRATCHETT

"However beautiful the strategy, you should occasionally look at the results."
- WINSTON CHURCHILL

"Human beings, who are almost unique in having the ability to learn from the experience of others, are also remarkable for their apparent disinclination to do so."
- DOUGLAS ADAMS

"The infliction of cruelty with a good conscience is a delight to moralists - that is why they invented Hell."
- BERTRAND RUSSELL

"You have enemies? Good. That means you've stood up for something, sometime in your life."
- WINSTON CHURCHILL

"All generalizations are false, including this one."
- MARK TWAIN

"The presence of those seeking the truth is infinitely to be preferred to the presence of those who think they've found it."
- TERRY PRATCHETT

"If you have ten thousand regulations you destroy all respect for the law."
- WINSTON CHURCHILL

"In the beginning the Universe was created. This has made a lot of people very angry and has been widely regarded as a bad move."
- DOUGLAS ADAMS

"Everything that every individual has ever done in all of human history establishes the minimum boundary of the possible. The maximum, if any, is completely unknown."
- JOHN TOOBY

Publiksiffra

  • 84,497

%d bloggare gillar detta: