Är inte det själva poängen med en intoleransutredare?

Det har gått rätt lång tid sedan sist jag skrev här, men nu kan jag inte låta bli att lägga an på tangentbordet igen. Dumhet har nämligen en stimulerande effekt på min skrivarlusta; i det här fallet i form av Anna Ekström, som skriver på Newsmill om hur Bengt Westerberg enligt henne inte kan sitta kvar som intoleransutredare. Tillåt mig förtydliga:

Bengt Westerberg, ordförande för regeringens intoleransutredning, går i spetsen för en allt obehagligare kampanj mot judiskt liv i Sverige. Både manlig omskärelse och kosherimporten angrips.

Onekligen en otäck kampanj, det där. Utan tvivel mycket värre än att skära bort delar av spädbarns könsorgan.

Att Westerbergs kampanj inte bara är otäck, utan tydligen rent antisemitisk, hamras in ännu mer noga ett par rader senare, när Ekström hävdar att DEN HÄR artikeln i DN framställer judar som omoraliska barbarer. Jag har personligen lite svårt att hitta något att basera den bedömningen på; är det kanske nedanstående passage hon menar?

Vi har inte haft synpunkter på religiösa initiationsriter i allmänhet utan på ett specifikt ingrepp, omskärelse av småpojkar, som vi menar deras kränker barnets kroppsliga integritet och åsamkar dem smärta.

Att religiösa manifestationer har stöd i heliga texter, traditioner eller religiösa erfarenheter innebär inte att de med automatik är rimliga i exempelvis moral- eller rättighetshänseende. Denna diskussion är levande inom alla religioner och har i många fall också lett till att seder och religiösa påbud har omprövats.

Obehagliga ord, minsann. Ren förföljelse från Westerbergs sida, får man väl nästan lov att säga. Tur då att Ekström verkligen förmår sätta honom på plats:

Omskärelsen gör ont, påpekar Westerberg och andra förbudsivrare, utan att nämna den smärta som människor känner när deras identitet, historia och sätt att leva attackeras av framträdande medlemmar av majoritetssamhället. Ett omskärelseförbud skulle kunna slå så hårt att judar drivs ut ur landet.

Förbudsivrarna nämner inte heller att majoritetssamhällets socialiseringsåtgärder är smärtsamma. Hur många har inte negativa erfarenheter av skolan? Små barn som lämnas på dagis, gråter inte de av sorg varje dag? Gråter inte barn som döps? Kränks inte barn som av estetiska skäl tvingas ha tandställning? Är inte midsommarfylleriet skadligt för barn?

Nej, men allvarligt, nu förmår jag inte upprätthålla den ironiska charaden längre. Är Ekström bara full, eller är hon helt enkelt bindgalen på allvar?

Att jämställa ett kirurgiskt ingrepp som för alltid lämnar könsorganet på ett taleslöst barn stympat med att hälla kallvatten på dess hjässa är rent ut sagt löjligt, och jämförelsen med att lämna på dagis är rena rama farsen! Hade jag inte varit upptagen med att vara arg, hade jag nog skrattat åt eländet.

Så här då: “Tolerans” innebär att vi försöker ha överseende med varandras olikheter, och att vi respekterar varandras grundlagsstadgade rättigheter. Det innebär däremot inte att vi tigande bör se på när oskyldiga barn utsätts för obefogade, smärtsamma och oåterkalleliga stympningar. Lika lite som kristendom bör utgöra en ursäkt för att få misshandla homosexuella på stan, bör judendom innebära en ursäkt för att få misshandla barn på en läkarmottagning.

För mig framstår Anna Ekströms kritik mot Westerberg som ett episkt självmål. Att försöka förhindra att individer (i det här fallet judiska barn barn till judiska föräldrar) utsätts för obehagligheter på grund av någon annans världsbild, måste väl ändå vara själva poängen med en intoleransutredare…?